Julstjärnor och minnen

Hej där!

Misstänker att förberedelserna inför morgondagen är i full gång överallt. Jag tog tag i mina små projekt igår och bakade en ny omgång saffransbiscotti och fler trillingnötter till fikabuffén. Idag har pappa tagit över köket och förbereder revben, köttbullar och skinka till julbordet. Mamma och lillebror är iväg på varsitt håll och köper julklappar medan jag agerar sambandscentral och hanterar frågor kring julklappsönskningar och matinköp. Strukturerat och välorganiserat.

När mamma kom hem häromdagen hade hon varit på Netto och fyndat på deras utförsäljning av julsaker. Bland annat hade hon köpt färdiga remsor att göra julstjärnor av. Detta är något av det mest nostalgiska jag vet.

Min farfar var verkligen en pysselmästare och en av hans paradgrenar var att göra julstjärnor av presentsnören. De hängde i granen, satt på paket och fanns i mängder i hans förråd. När han gick bort för 14 år sedan fick jag ta över hans samling av presentsnören och när det närmade sig jul gav jag mig fan på att jag skulle lära mig att göra stjärnor jag också. Det här var före YouTubes tid, så jag fick offra en av hans stjärnor för att försöka lista ut hur han hade gjort och följa en ritad mall som jag hittade på internet. Försök efter försök sprang jag ner till pappa för att fråga om det såg rätt ut. Det krävdes en del svett, ganska många tårar och en hel mängd tålamod, men till slut satt det och fabriken kunde sätta igång. Till julafton hade jag lyckats göra tillräckligt många för att de skulle kunna bli bordsdekorationer till middagsdukningen. Farmor och faster lade märke till dem direkt och blev så glada över att vi hade hittat farfars stjärnor. Pappa förklarade stolt att riktigt så var det inte och berättade om hur jag hade kämpat och att jag nu hade tagit över farfars arv och var den nya stjärntillverkaren i familjen. Det var inte utan att faster och farmor blev rörda och jag själv var stolt som en tupp. Tänk att en sådan liten grej kan väcka så starka minnen och göra en varm inombords så lång tid senare.

Jag gjorde ett försök att lära mamma igår nu när vi hade lyxen med färdigklippta, breda och lite mer lättarbetade band, men tålamodet räckte inte till där riktigt. "Det känns som att det är nu jag förstår vilket imponerande hantverk det här är" .

Har ni någon särskild symbol som väcker starka minnen hos er? Dela gärna med er av era berättelser i kommentarerna.

Anna

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229