Mot mitt bästa jag

Hej på er!

Idag började jag dagen med en lång promenad. Jag behövde få rensa tankarna och få lite luft. Sedan jag blev lämnad i januari har min tillvaro varit en ständig blandning av panikattacker och jävlar anamma. Jag måste säga att jag har förvånat mig själv i hur villig jag har varit i att se mina egna brister och att vilja bli bättre. Jag har vänt ut och in på mig själv i ett försök att förstå vad som hände och till stor del anklagat mig själv för att inte räcka till. Även om många stunder fortfarande är svåra så börjar jag så smått att se min egen styrka i det här. Jag har inte bara gått ner mig och försökt att hitta ursäkter, utan jag har tagit tag i precis allt jag kan. Jag har skaffat ett till jobb, fått ett eget rum på salongen (som för övrigt har tagit ytterligare ett litet kliv framåt), sökt hjälp för att få bukt på problem som går att lösa med rätt behandling, en viktnedgång som kom på köpet har taggat mig till att fortsätta för att nå mina mål att bli ett hälsosammare jag och jag har vuxit mycket som människa. Dessutom finns ytterligare några projekt på to do-listan som inte riktigt är officiella än, men som redan är påbörjade. Trots att jag aldrig tvivlat så mycket på mig själv som jag stundtals gör nu, så är jag fasiken stolt över hur långt jag har kommit trots att det känns som att världen rasar samman under mina fötter. Det finns fortfarande mycket att jobba på, men jag är på god väg att bli den bästa versionen av mig själv någonsin.


Ibland behöver man bara få sätta ord på det och tala om för världen att jag är faktiskt ganska jävla bra egentligen...



Anna

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229