Värsta Valborg någonsin - Fylla, bråk och influensan

Hej på er!

Hoppas att ni hade en härlig Valborg igår. Brukar ni fira på något särskilt sätt? Jag ska erkänna att det där med Valborg aldrig direkt varit någonting som har lockat mig. Visst, det var lite mysigt att titta på brasan som liten, under förutsättning att det var någorlunda bra väder. Någon gång på högstadiet cyklade vi runt med plastpåsar som paraplyer och sjöng en hemmagjord sång om A råsa elephant in the hajmål, blev så genomblöta av regn att vi verkligen kunde vrida ur våra underkläder när vi kom hem och skapade oss ett minne för livet, som fortfarande kommer på tal ibland. Min bästa Valborg firade jag tillsammans med min bästis i min familjs sommarstuga, bara hon och jag. Vi tittade på majbålet och skrattar fortfarande åt den där filuren till präst, med militärgrön utstyrsel och gummistövlar, luren som han gick och bar på och hur han uppmanade stackars Ella att ta ton. Ta ton Ella, taaa tooon. Men i övrigt så nej, Valborgsfirande med kopiösa mängder sprit och människor precis överallt är inte min grej.

För sju år sedan i år fick jag influensan ett par dagar innan Valborg. Jag låg hemma med hög feber, ont i halsen och ja, ont i hela kroppen egentligen. Två dagar innan dagen D ringde jag min chef och sa att jag fortfarande inte var frisk. Hm, ja du kan vara hemma imorgon också, men vi behöver dig här på Valborg. Jag bryr mig egentligen inte om hur du mår, eller det är ju bättre om du mår bra och kan jobba effektivt, men oavsett måste alla vara här. Det var mitt första riktiga jobb, så jag vågade ju inte säga nej. Valborg blev min första feberfria dag, så när det var dags att börja mitt pass så stod jag där redo för att sparka igång 12 timmar med jobb. Kl. 17.00. På Burger King. Vid Lund Central. Har ni varit i Lund på Valborg någon gång? Det är total madness kan jag lova...

Det var bara att kasta sig in i hetluften direkt. Vår chef hade laddat upp med energidryck för att vi skulle kunna hålla oss alerta hela dagen. Vad han inte hade tänkt på var att se till att det räckte till oss som kom in över natten också, så de få burkar där var kvar fick vi mer eller mindre slåss om. Jag hade vid det laget jobbat en hel del nattpass förut, så jag trodde ändå att jag var någorlunda förberedd på vad som väntade men det går inte ens att föreställa sig en sådan natt. Fyll en lokal med människor som har druckit alkohol sedan tidigt på morgonen, försök att få dem att stå lugnt och sansat i en kö och dessutom med längre väntetider än vanligt då en standardbeställning kan vara ge mig det flottigaste ni har eller Jag vill ha 15 cheesburgare och 20 Chili Cheese. Emellan dessa fantastiska beställningar så fick vi, i alla fall tjejerna i gänget, tampas med män i alla åldrar som mer eller mindre låg över disken för att komma så nära som möjligt och slängde ur sig diverse dåliga raggningsrepliker. Men hjärtat... Du bjuder väl mig på en dippsås? Så väntar jag på dig när du slutar sen.

Jag hade nästan tagit mig igenom halva passet när jag kände att nu klarar jag inte mer. Jag bad min arbetsledare om att få gå iväg och ta en Alvedon för att mäkta med. Du får fem minuter! Det var den enda rasten jag hade på hela mitt 12-timmarspass.

Vet ni vad som händer när man sätter många dyngraka människor på en liten yta och ber dem att bara stå där och vänta på sin tur? Just det, det blir bråk! Vet ni hur många bråk man hinner med på 12 timmar? Nej, inte jag heller. Det var omöjligt att räkna. Man fick liksom försöka skärma av det där lite och lita på att de löste det själva och trycka på larmknappen för assistans när det spårade ur. Hur många gånger polisen kom den kvällen? Det höll jag inte heller räkningen på. Hur tror ni att det såg ut när vi äntligen kunde stänga dörren och skicka hem de sista gästerna? Precis, fullkomlig kaos! Omkullvälta möbler, skräp, mat och spyor överallt. Rimligt att reda ut på en timme som schemalagt? Inte en chans i världen...

Efter den dagen känner jag verkligen att det inte finns någonting i mitt arbetsliv som någonsin kommer att kunna bli värre. Det blir liksom ett mantra under jobbiga dagar. Det är i alla fall inte värre än Valborg på Burger King.

Igår när jag bäddade ner mig i sängen redan kl 20, med en Ben & Jerry's och tittade på alldeles för många avsnitt av Once Upon a Time, så tänkte jag tillbaka på den där kvällen för sju år sedan och kunde verkligen njuta lite extra av kontrasterna. Visserligen har det gjort mig en erfarenhet rikare, men det där gör jag aldrig om igen!

Anna

Gillar

Kommentarer

Livetsomemelie
Livetsomemelie,
valborg känns lite överskattat, det var roligare när man själv var barn’
nouw.com/livetsomemelie
AnnaSkarblom
AnnaSkarblom,
Jo, men det är ju lite så. Jag hade knappt reflekterat över att det var valborg nu förrän alla skrev om det och ingen annan var på jobbet när jag kom dit.
nouw.com/annaskarblom
KellyEricsson
KellyEricsson,
Jag tycker valborg är kul haha😊
nouw.com/kellyericsson
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229